VIPS

Hips Vips så blir vardagen lite enklare för familjer

Vad är laglott?

I samband med att ett arv ska fördelas så kan olika termer och begrepp dyka upp och det kan vara svårt för en lekman att förstå innebörden av dessa – vad är laglott, vad är arvslott och vilken skillnad finns mellan dessa? För att rätt person ska få få sin del av arvet efter en avliden så följer man den svenska arvsrätten. Arvsrätt reglerar vem som ska ha vad och i vilken ordning. Trots detta så är det inte ovanligt att se arvstvister blomma upp. Varför?

Om en förälder avlider så har barnet – en bröstarvinge – rätt till hela arvet. Detta då ett barn räknas som till första arvsklass och vid ett sådant arv så har barnet rätten på sin sida i form av det man kallar för arvslott. Det innebär emellertid inte att ett barn direkt kan få sitt arv. Har den avlidne varit gift så tillfaller hela arvet istället makan/maken – och barnet, bröstarvingen, måste då vänta till dess att makan/maken avlider innan arvet kan tillfalla honom/henne. Om det finns flera bröstarvingar så kommer de att ha lika stora arvslotter. Om en pappa till tre barn dör och lämnar efter sig ett arv med ett totalt värde på 3 miljoner kronor så kommer barnen att ha rätt till en miljon var.

Men, det finns andra saker att ta i beaktning. Vad händer om pappans make inte är mamma till barnen utan en kvinna som han träffat lite på ålderns höst? Vid ett sådant läge så har bröstarvingarna rätt att direkt få ut sitt arv. Detta kan man dock välja att vänta med och det är inte ovanligt sett till att makarna kanske äger hus tillsammans. Arvslotten gäller även det som pappan äger – inte det som han gemensamt har köpt tillsammans med sin maka.

Testamente kan inskränka arvslotten – då finns en laglott

Laglott i en arvsrätt ingen enkel sak

Man kan dock även se att en bröstarvinge kan tappa en del av den givna, lagförda arvslotten. Detta sker i så fall genom ett skrivet testamente från den avlidne. Viktigt gällande ett sådant är att det är korrekt skrivet och att det bevittnas av två stycken oberoende personer. Här kan vi, som en liten parantes innan vi fortsätter, säga att man bör ta hjälp i samband med att man skriver ett testamente – fel ord, fel termer och andra allmänna fel kan, vid en eventuell tvist, leda till att testamentet underkänns i domstolen. Därför bör man ta juridisk hjälp vid upprättandet.

Vi återgår till exemplet ovan där en pappa till tre söner avlidit. Här ponerar vi att pappan i fråga skrivit ett testamente där han uttryckligen vill att alla tillgångar – tre miljoner totalt – ska tillfalla den äldsta sonen. De andra två skall, som det så vackert heter, intet ha. Kan han göra så? Ja, men de båda arvslösa sönerna kan även agera mot detta. Det sker i så fall genom att man begär jämkning och kräver sin laglott. En laglott innebär att man som bröstarvinge har rätt till hälften av sin arvslott. Det vill säga: de båda sönerna kan kräva – genom sin laglott – att de ska ha 500.000 kronor var och det har de också rätt att göra. Man kan aldrig göra en bröstarvinge arvslös. En sådan kan emellertid acceptera att han exempelvis strukits ur ett testamente och låta bli att begära jämkning.

6 nov 2019